Hårdare EU-linje mot tillsatser

Mats-Eric. 12 jun 2010.

Att EU-parlamentet sade nej till köttklistret antyder att något stort kan vara på gång. Det handlar inte bara om att den fejkande delen av livsmedelsindustrin för ovanlighetens skull har gått på pumpen i ett EU-sammanhang – utan om något betydligt större.

Intressantare än själva beslutet är nämligen parlamentarikernas motivering. Konsumenten får inte vilseledas och tillsatser som har detta syfte bör inte tillåtas, är den glädjande utgångspunkten. Det räcker inte med att den bedrägliga substansen deklareras finstilt på förpackningen, risken för att vi ska bli förda bakom ljuset finns där ändå.

Härliga tider för oss tillsatsskeptiker alltså! Det är bara för EU-politikerna att hugga in på listan med de 319 E-numren. Finns det exempelvis några smakförstärkare eller färgämnen som har något annat syfte än att manipulera produkten för att bedra konsumentens sinnen? 

Fram till nu har hälsoeffekterna stått i centrum när tillsatserna har granskats. Om ett ämne inte har kunnat bevisas vara farligt har det satts upp på förteckningen över godkända E-nummer. Men om man istället även utgår från vårt berättigade intresse av att inte bli lurade av det vi handlar i butiken blir resultatet givetvis ett helt annat.

EU-parlamentarikerna står normalt under under stark press från industrins lobbyister. Men idag tvingas de dessutom ta hänsyn till en växande konsumentopinion som kräver rena matvaror. Det är nämligen inte bara vi  svenskar som har fått nog av livsmedelsbranschens tillsatsfrenesi.


16 kommentarer

RSS

Annons:

482x110_aktavara_juica

  • Härligt. Jag ser fram emot den dagen då vi får varor som faktiskt är vad dom utger sig för att vara. ICA har ju lyckats med att göra hamburgare med 81% Nötkött. hur går det till liksom. Ge attans i att stoppa i potatisfibrer i köttfärsen så blir det hur bra som helst. Nötfärs, salt och peppar så är det klart.
    Gustav Erikson. 14 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Gustav: I så fall får inte produkten heta "Hamburgare" eftersom det är skyddat. Kanske heter de stekburgare eller något annat fyndigt. Kanske fyller både stekburgare och hamburgare sin funktion eftersom båda säljer? Alla har inte alltid råd med det dyrare (100% nöt) alternativet och tro det eller ej men det finns de som tycker alternativet med 81% nötkött smakar godare.
    Eva-Lena. 15 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Får jag ställa en fråga här ang. E:nr? Jag har köpt renskav hos Åsby Chark i Hallstahammar, där de tillverkar alla charkprodukter själva utan konserveringsmedel. Trodde renskavet skulle vara rent kött men icke det var E450, E331, E260 och torrglukos??? Min fråga kan man lägga köttet i vatten i några timmar lakas giftet ut då?
    Gunilla Svensson. 15 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Eva-Lena: Ja, visst är det hemskt att du i Sverige 2010 inte ska kunna ha råd att köpa mat med bra kvalite, utan istället tvingas du till att köpa dåliga industriprodukter av betydligt sämre kvalite.
    Tim-Jan. 15 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Tim-Jan: Visst jag håller med, arbetslösheten är ett gissel liksom många löner inom den offentliga sektorn. Fast samtidigt kanske inte alla kan ha direktörslöner och en artonåring på seven eleven kanske inte ska ha samma lön som en erfaren fyrtioåring? Gunilla: Vilka gifter är det du pratar om? Beställ följande bok där det finns två väldigt bra kapitel om E-nummer: http://www.ordfront.se/www.ordfront.se/Bocker/PolitikoDebatt/Den_foraktade_falukorven.aspx
    Eva-Lena. 15 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Eva-Lena! Jag skrev nog lite otydligt. Jag funderade över renskavet, jag har lagt det i vatten nu i hopp om att E:nr lakas ut i vattnet. E 450, E 331, E 260. Men det funkar nog kanske inte? Läste någonstans att man kunde lägga bacon i vatten så går det mesta av nitriten bort . Läste lite om dessa 3 E:nr, de kanske inte är så gifitga?
    Gunilla Svensson. 15 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Eva-Lena: Samtidigt kanske du inte heller ska behöva ha en direktörslön för att kunna köpa bra mat. Att om det nu vore så att en artonåring som jobbar på seven eleven inte köper en hel färsk fisk för att det är för dyrt, utan måste välja de billigare fiskpinnarna istället är ju hemskt! Det bör väl inte bara vara erfaren fyrtioåring med direktörslöner som ska kunna köpa bra mat och vi andra får äta skräpet?
    Tim-Jan. 15 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Tim-Jan: Visst är det så. Men med all respekt så tror jag inte vi lyckas lösa de försmädliga klassklyftorna här på denna sajt. Gunilla: NEJ vad har du gjort!! Du förstör ju renskaven. Dessutom fungerar inte utlakningsmetoden.
    Eva-Lena. 16 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Eva-Lena:Med all respekt så tror jag inte att lösningen på de försmädliga klassklyftorna heter "stekburgare" heller.
    Tim-Jan. 16 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Eva-Lena: Hamburgare har inget namnskydd vad jag vet. Det är väll bara Falukorven i vårt avlånga land som är namnskyddat. Hamburgarna tvivlar jag på och det var hamburgare som stod på paketen. Nu säger jag inte att alla kan äta all mat men det är en fråga om prioriteringar. På 50-talet lade konsumenten 50% av hushållets inkomst på mat. Troligen inte för att man ville äta bättre utan det faktum att mat var dyrare förr. Idag lägger genomsnittskonsumenten 20-30% på mat. Mat är så billigt idag jämnfört med förr så det är sanslöst. Se får ju vi konsumenter den mat vi har frågat efter.
    Gustav Erikson. 16 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Gustav: Men svenska bönder tar ju emot ett rejält stöd/bidrag, vilket bland annat brukar försvaras med att det ska ge konsumenterna rimliga matpriser. Sett olika siffror, men att vi skulle få lägga 10-15% mer på livsmedel verkar vara en vanlig gissning ifall dess jordbruksstöd försvann. MEN när EU:s mål med jordbrukspolitiken bland annat är att garantera konsumenterna rimliga matpriser, är det då så konstigt eller sanslöst med att EU lyckas med detta, bland annat genom dela ut bidrag?
    Tim-Jan. 16 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Frågan är ju om EU lyckas med någonting genom dessa bidrag. Grejen är ju att jordbruk i sverige idag endas är lönsamt för att man får bidrag. fråga vilken bonde som helst, dom vill kunna livnära sig på produktionen utan bidrag eftersom bidragena slår ojämnt och skapar merarbete. Hade bonden istället fått hålla sig till att göra det dom är bra på (jordbruk) och få betalt för detta genom produkten snarare än att få arbeta mer (pappersexercis) och få samma pengar. Detta under förutsättning att alla papper är rätt ifyllda annars blir det avdrag, vilket är vanligt förekommande eftersom EU-ansökningar är så himla enkla att fylla i och få igenom. Jag skulle nog hellre se att bidragena slopades och matpriserna steg och sedan låta marknaden avgöra. Stödsystem och bidragsystem i näringliv fungerar aldrig speciellt väl. Vi har tex. en enorm överproduktion på mjölk i EU som bygger ett berg av smör som EU på något vis stödköper. Sen ger man bidrag så mjölkproduktionen kan fortgå ändå. Hade inte bidraget funnits eller stödköpena så hade priserna på mjölk först sjunkt tills poducenterna har rensats bort genom nedläggningar och omställningar för att sedan öka pga. ökad efterfrågan pga. minskad tillgång. Självreglerat
    Gustav Erikson. 17 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Gustav: Du har rätt i mycket av det du skriver, och en del av det håller väl på att förändras också, MEN, min poängen var inte om systemet var bra eller dåligt utan, som du skriver, att många jordbruk idag är endast lönsam med hjälp av stöd och att man livnär sig tack vare att man får dessa bidrag, vilket ju är konsumenternas skattepengar. Bör inte det också nämnas när man pratar matpriser och borde inte då konsumenterna kunna köpa billig mat också?
    Tim-Jan. 17 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Vi skall se om jag fattade rätt. Bidragena är skattebetalarnas pengar därför bör dom kunna köpa billigare mat? Njae. Dels för att pengarna går till bönderna i form av stöd. Isf. får man ju minska bondens stöd och sänka typ matmomsen ännu mer. Detta i sin tur gör att bonden måste få mer för sina varor annars lägger dom av vilket leder till brist i tillgång vilket leder till högre matpriser. Men jag är med på hur du menar. Jag tror ändock på marknadens fria reglering och minskade bidrag.
    Gustav Erikson. 17 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Menar att EU-stöd till jordbruket,som är skattebetalarnas pengar, betalas ut med bland annat det syftet att hålla matpriserna på en rimlig nivå. Att EU:s mål med jordbrukspolitiken, och dess bidrag, är bland annat att garantera konsumenterna rimliga matpriser. Att bland annat LRF försvara böndernas stora bidrag med att det ger oss lägre matpriser. Att vi har låg matpriser inte enbart för att konsumenterna inte vill betala för mat utan för att vi också har en jordbrukspolitik som är inriktad på att hålla matpriserna låga. Och att det synliga pris du ser i butiken bara är en del av vad du egentligen har betalat för varan. Att det inte är konstigt att maten är billig. Men eftersom du förstår hur jag menar lämnar jag det och vill istället frågar dig, eftersom du helst skulle vilja se bidragen försvinna, om du tror det skulle leda till en bättre, sämre eller en oförändrad kvalite på våran mat? LRF hävdar så klart att slopade jordbruksstöd skulle ge sämre mat.
    Tim-Jan. 17 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Minskad mängd konserveringsmedel ger farligare mat: http://hygienkonsult.blogspot.com/2010/06/minskad-mangd-konserveringsmedel-ger.html
    plastic. 19 jun 2010 (Svara på inlägg | Abuse)

Kommentera

Namn *
E-post *
Kommentar *
 
Skriv in kod
Villkor
 

DEN HEMLIGE
KOCKEN
BLOGGAR

Mats-Eric Nilsson är författare, journalist, föreläsare och en av grundarna till Äkta vara. Han har skrivit böckerna Den hemlige kocken, Äkta vara, Smakernas återkomst, Döden i grytan och Saltad nota och har även varit chefredaktör för matmagasinet Hunger. Nu är han aktuell med boken Château Vadå – om det okända fusket med ditt vin.


Medlemsannons-pa-sajten-NY-animerad-3
Kräv ingrediensförteckning på alkoholdrycker!