Den ovanliga smaken av mjölk

Äkta vara. 6 aug 2010.
Några av de sista dagarna på semestern matluffar vi i Bretagne. Det är nu musslorna är som allra bäst, och tyvärr ostronen som tristast. Det går att rädda med ett gäng andra njutbara varelser som valthornssnäckor (bulots) och små strandsnäckor (bigarneaux) som äts med nål.

Kusten är bitvis dramatisk, men inlandet påminner om delar av Sverige, vackert men snart en vana, det är som att bli lite hemmablind. Det är först när något avviker som man vaknar till.

Det är därför vi tvärbromsar framför skylten Bar à lait – Mjölkbar. Mjölken som säljs är ”cru”, dvs opastöriserad. Här på en gård vid sidan av vägen går det dygnet runt att köpa mjölk och smör som inte har berövats en del av sin smak och sina näringsämnen.

Fransmän kallar det för ”cru”, engelsmän säger ”raw milk” , italienare ”latte crudo”… I Sverige används en negation för att beskriva att mjölken är som den är när den kommer ur kon. Ungefär som när ungarna frågar om en vanlig film är otecknad.

Beställer varsitt glas mjölk i baren och smuttar småleende som om det vore det finaste vin. Det är så här mjölk smakar!

MjölkbodVid utfarten kanten finns en liten kur. Där står en gammaldags men fungerande kylautomat. Det är här dygnetruntförsäljningen sker.  Stoppar i en euro, öppnar luckan och plockar ut en liter välkyld opastöriserad mjölk i plastflaska. Känner mig glad som ett barnkalas för att citera Bo Kaspers.

I Sverige vågar man knappt nämna opastöriserad mjölk. Det är tabu. Önskar du livet ur folk?! 

Nyckelordet är lokalt. Opastöriserad mjöIk är inget för långa transporter eller butiker som behöver lång ”shelf life”. I Frankrike går det att köpa på gårdar, men också i vissa butiker under särskild kontroll. Tyskland, England och USA på gårdar och bondemarknader. I en butik i Italien möttes en svensks stapplande förklaringar om hur farligt det betraktas i Sverige med orden: ”You mean like drugs”?

PS. Ordet råmjölk finns på svenska men den har inget med ”opastörisering” att göra. Råmjölk är den mjölk som däggdjuret producerar de första dagarna efter förlossning. Den är rik på proteiner och mineraler och förser kalven med viktiga antikroppar. Råmjölk är svår att få tag om man inte har närkontakt med nyförlösta kor. Den som lyckas kan då använda mjölken till kalvdans där den är huvudingrediens.



9 kommentarer

RSS

Annons:

482x110_aktavara_juica

  • Jag brukar köpa mjölk av en bonde men det är väl egentligen lite hyschhysch. Roligt att det går att göra öppet utomlands, till och med på automat . De som har opponerat sig mest mot mina mjölkköp har anknytning till medicinen och man bör enligt utsago inte ge mjölken till barn då den kan innehålla EHEC och TBC. TBC i svensk mjölk är dock historia. EHEC däremot torde kunna finnas men det är svårt att uppskatta risken. Vänligen
    Mattias Carlsson. 11 aug 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Som barn besökte jag alltid mormor och mjölken köptes av granngården. Numera när jag besöker samma gård har de köpemjölk i kylen till eventuella gäster. Dom får inte ens bjuda på sin egen mjölk. Helt rubbat enligt mig. Hur kan jag ha överlevt hela uppväxten på samma mjölk?
    Tina. 11 aug 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag är uppväxt på lagårdsmjölk, var sällan sjuk, bortsett från röda hund, påssjuka och mässling som jag ÖVERLEVDE utan men, och vi hämtade mjölken direkt från tanken. Supergott, och inte var jag överviktig heller!!!!!!
    Nillan. 31 aug 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Mattias, Nillan, Tina: Jag gläds med er att ni har så fina barndomsminnen från svunna tider. För egen del tycker jag det inte är eftersträvansvärt att backa bandet. Metoden pastörisering – avdödning av farliga mikroorganismer - var det en fransk vetenskapsman vid namn Louis Pasteur som uppfann i slutet av 1800-talet. Metoden fick snabbt stor genomslagskraft över hela världen, framförallt på öl och mjölk. Detta resulterade i kraftig minskad spädbarnsdöd, ökad medellivslängd, friskare befolkning och minskat svinn då man fick en bättre hållbarhet. Vill ni backa bandet? Dessutom är det vid en sensorisk blindtest ytterst svårt att skilja på pastöriserad mjölk kontra opastöriserad, med samma fetthalt och samma temperatur. Den omgivande miljön vid inmundigandet av ex. mjölk påverkar smakupplevelsen mer än vad man kan ana. Det mesta smakar godare vid den dramatiska kusten i Bretagne eller hemma hos mormor i jämfört med en tråkig lunchmatsal.
    Anna. 1 sep 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Anna-Karin, har du ingen kommentar till Annas inlägg? Eller kan du erkännna att Anna har en god poäng och romantiserandet över svunna tiders bristande livsmedelssäkerhet inte är så klokt alla gånger? OK, jag säger inte att livsmedelssäkerheten är perfekt alla gånger idag heller men just exemplet att klanka ner på pastörisering som är fullkomligt ofarlig och bara bidrar till ökad säkerhet tycker jag var mindre lyckat.
    Olof. 19 sep 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Apropå EHEC-utbrotten så kan ju denna uppenbarligen livsfarliga bakterie finnas i opastöriserad mjölk (källa livsmedelsverket och smittskyddsinstitutet) men trots detta efterlyser ni MER av opastöriserad mjölk i butikerna. Hur tänkte ni där?
    Joakim. 29 jun 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Håller med Joakim ovan + http://slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Drycker/Opastoriserad-mjolk/
    Jens. 18 okt 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Olfo: pastöriseringsprocesses i sig är ofarlig ja, det farliga är att vi tar bort saker vi behöver i mjölken och sen tror att våra kroppar klarar sig ändå. Vips så har vi massor av sjukdomar (autism, obesitet, tandlossning, benskörhet) som alla ökade dramatiskt när vi börjad epastörisera. Och håller man rent (ja just det) så det inte kommer koskit (för det är därifrån ehec kommer) i mjölken så är det ingen fara. Fast...det är väl billigare att ha skitiga djur och sen bara koka mjälken. Fy f*n, det är sjukt på så många plan.
    Fredrik A. 14 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Ha, ha vad är det för "saker" vi tar bort vid pastörisering av mjölk? Ja förutom farliga sjukdomsframkallande bakterier då förstås. Sedan ”kokar” man inte mjölken utan beroendes på pastöriseringsmetod hettas mjölken försiktigt upp till 72 grader för att sedan snabbt kylas ned igen. Och även om man håller djuren och juvren rena finns inga garantier för att renheten blir det samma som steril (=helt fritt från bakterier) varför pastörisering blir garanten för trygg och säker mjölk.
    Joakim. 14 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)

Kommentera

Namn *
E-post *
Kommentar *
 
Skriv in kod
Villkor
 

Anna Karin bloggar

Anna-Karin är journalist, sjuksköterska och styrelseledamot i Äkta vara.

Medlemsannons-pa-sajten-NY-animerad-3
Kräv ingrediensförteckning på alkoholdrycker!