Hur smakar besvikelse?

Gästbloggen. 23 jul 2012.

Det här med mervärden är knepigt. Hur bra är det om man öser på med argument som inte håller ens till hälften?
Jag var nyss på en trevlig Icabutik och tänkte köpa lite grönsaker. Nu är det säsong att kunna välja mycket svenskt också. Extra kul. Barnen hemma äter inte alla grönsaker, men broccoli är en given fullträff.

Jag hittade en snygg förpackning, med lockande skylt och allt. Ordet Sverige står på skylten, man har till och med klämt dit en svensk flagga. Men till min stora överraskning är den packad i Storbritannien…det står det i alla fall på förpackningens baksida.

Då undrar jag förstås: Har Ica kört en svensk grönsak till ”UK” för att packa den? Och är dom bombsäkra på att det är rätt broccoli som sedan kommit tillbaka till gamla Svedala? Eller har man gått loss med lite väl kreativ marknadsföring och utländsk råvara under svensk flagg? Vad kostar det egentligen Sverige som varumärke och matland när handelns giganter (miss?) -brukar namnet och flaggan på detta vis?

Vem tar ansvar för det? Ica kanske? Fast det verkar inte så. Dom hänger på sitt eget varumärke med produkten, och kletar dit både Sverige och en blågul flagga. Måhända Jordbruksverket eller vi bönder vill fånga bollen? Kanske har annars regeringen möjlighet att anslå medel för en utredning…som tar ett par tre år?

Någon måste väl bry sig om matvarumärket Sverige. Frågan är bara vem.

Förresten, när jag skriver kommer jag på det. Regeringens och allas vårt Matlandet har ju en kommunikationsplattform, det borde ju nu vara det perfekta svärdet att hugga till med, mot varumärkesmissbruket av den svenska matens mervärden.