Finns några konsumenter i Matlandet Sverige?

Äkta vara. 25 mar 2010.
jordgubbe[Fotoakuten]

Den brittiska regeringen sitter som bäst och planerar för maten. Den som ska stå på middagsbordet år 2030 alltså.

Så viktig är den att man måste planera 20 år i förväg. Behörigt departement, Departementet för miljö, mat och landsbygdsfrågor har inventerat förutsättningarna för en framtida matförsörjning allt från odling till avfall.

Matförsörjningen framöver är komplex och den ställer livsmedelsproducenter och livsmedelskedjor inför stora utmaningar. Den viktigaste faktorn för utvecklingen är konsumenten, enligt departementet. Konsumenters krav kan revolutionera hur maten produceras och säljs. Om producenter och handlare följer konsumenternas vilja får vi mat som är lokal och hälsosam och som produceras med minimala avtryck i miljön.

En sajt har öppnats och en lång period har konsumenter fått kommentera utkastet till planen. Öppenhet är genomgående tema.

Konsumenten osynlig
Den svenska motsvarigheten kallas ”Sverige det nya matlandet i Europa”. Där har den svenska konsumenten igen större plats. Livsmedelsstrategin har istället utformats tillsammans med livsmedelsbranschen. Var konsumenterna finns i arbetet, mer än som just köpare av mat och turistupplevelser, är oklart och skiljer sig från det brittiska strategiarbetet som ser konsumentens värde som maktfaktor i utvecklingen.

Syftet med det svenska strategiarbetet är inte matförsörjningen i stort utan att främja livsmedelssektorns konkurrenskraft. Den dialog som förs är mellan regeringen och branschen ” för att diskutera satsningar och åtgärder som livsmedelsföretagen behöver.”

Men vad behöver morgondagens konsumenter? Trendrapport efter trendrapport visar att konsumenterna söker mer autentisk mat, inte bara i Sverige utan i flera andra länder. Det visar inte minst den kraftiga reaktion som nyheten om köttlimmet utlöste.

Ska man på allvar diskutera Sverige som ett nytt matland i Europa räcker det inte att bara ta med livsmedelsindustrin, som i decennier gjort allt för att framställa produkter som ser ut som mat, men som innehåller mindre och mindre av det som är äkta.

Mathantverkare bjuds in
EskilErlandsson[Pawel Flato]liten Ett steg i rätt riktning var att jordbruksministern nyligen utsåg lantbrukare och duktiga mathantverkare som ambassadörer och inspiratörer för Matlandet. Jag kan inte göra hela jobbet själv, som Eskil Erlandsson påminde vid ceremonin.

I vår åker jordbruksministern på Eriksgata landet runt för att höra vad producenterna har för tankar. En tipsarsajt har öppnats på regeringens hemsida: ”Tipsa Eskil”

Det är bra. På det här sättet kanske också mindre producenter kan få komma till tals.

Men det verkar som att han glömt en detalj – konsumenterna

För att en sådan här satsning ska bli lyckad krävs det konsumenter som är kunniga och välinformerade om hur och var maten blir till, bortom marknadsföring och reklam och dimridåer om vad maten egentligen innehåller och hur den blir till.

Den brittiska regeringen har förstått. Kanske något för Sverige att ta efter?

Bilder:
Jorgubben: Fotoakuten
Eskil Erlandsson: Pawel Flato

2 kommentarer

Annons:

Precis Anna Karin. Här är du inne på ett mycket viktigt spår. Kunskapen. Jag tror dessutom att Eskil E måste ta ett rejält snack med Jan Björklund. För vem ska laga maten i framtiden. Jag menar bland gemene man. Livsmedelsndustrin håller ju sakta men säkert på att ta ifrån folket den kunskap som finns kvar när det gäller att laga mat. Ska det kunna bli bättre måste vi börja på allvar att för framtiden, börja med att "utbilda" barnen. Vi börjar redan i första andra klass, att leka fram en matglädje för riktiga råvaror. Efterhand spänner vi sen bågen. Man kan ju fråga sig om det är viktigare att själv kunna ansvara för sin egen kosthållning och kunskap om sin hälsa, än en del av de ämnen som finns i skolplanen idag. Annars så finns det gott om "ledig" tid i ett veckoschema för att plussa på detta ämne. Lär av lokalregeringen i Katalonien.
Frasse E. 29 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Sen är ju frågan om det verkligen är skolans uppgift? Att skylla på livsmedelsproducenterna är ju också lite lustigt. Dom producerar ju bara de varor vi efterfrågar, annars hade dom ju inte producerat det dom gör utan något annat? Problemet är väldigt enkelt. Folk är för stressade och lata för att laga mat själva och kunskapen om att laga mat och kunskapen om råvaran har till stor del försvunnit med den generation som är borta eller på väg bort. Få människor vet ju idag hur man tar vara på en hel gris eller ett halvfall nöt. Det finns inte ens folk som vill gå ut och nacka en höna för att plocka och laga till. Nu har ju folket börjat att tala om bra mat och bra råvaror men det kommer ta tid, lång tid. Råvaran kommer desutom att bli dyrare och vi kommer att få lägga större del av vår inkomst på mat än som idag på nöjjen, resor och flärd. Men idag skall ju alla åka till Thailand 1 gång om året och 2 platt-tv, ny bil och villabygge och då blir det bara pengar över till billiga halvfabrikat som går fort i micron eller bästa fall ugnen. Vi har helt enkelt den mat i disken som vi har efterfrågat. Efterfrågar vi renare produkter kommer vi också att få det. Det kommer att kosta mer men vi kommer att få det. Se bara på det som Mats-Eric redan åstadkommit. Dafgårds har dragit ner sina E-nummer och har en plan för att minska ännu mer. Findus gör samma sak. Men i grund och botten så måste vi som konsumenter skaffa oss större kunskap om råvaran och matlagningen.
Gustav Erikson. 31 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)