Om kost – och mat

Äkta vara. 2 feb 2012.

”Konsumenterna sviker Nyckelhålsmärkningen” Så såg topprubriken i Dagens Nyheter ut i gårdagens tidning.

Uttrycket ”sviker” används på ett sannerligen på ett speciellt sätt i medierna. Försäljningssiffror kan vika, men betyder det att den som väljer att inte köpa är en svikare?

Det artikeln handlar om är att lightprodukter och andra magra livsmedel inte säljer lika bra längre, utan konsumenter föredrar fetare mat. Dieter med bokstavskombinationer bär skulden enligt beskrivningen. Försäljningssiffrorna talar sitt tydliga språk: Där statistiken för feta mejerivaror och kött går upp går lättprodukterna ner. Livsmedelsverket som äger Nyckelhålsmärkningen oroas över att 20 års folkhälsoarbete går om intet. Som om övervikt, kolesterolvärden och andra ingredienser i det metabola syndromet har minskat de senaste decennierna.

Ska man ge hälsoråd till andra vill det till att man har mycket på fötterna. Livsmedelsverket tycker att man har det, märkningen vilar på vetenskap.

Men denna är givetvis inte konstant. Det ligger i vetenskapens natur. Därför måste också kriterierna för Nyckelhålsmärkning förändras, vilket den då och då gjort. När den startades av Livsmedelsmärkningen handlade den om mest om fett, sedan kom sockret till, nu senast fiberhalten.

Nyckelhålsmärkningen handlar alltså idag om att äta lite fett och framför allt mättat, lättprodukter och lagom mängd fibrer. Det låter som något man inte blir hållbart mätt på. Därför kanske man tenderar att äta lite mer, och risken är att man dämpar suget med något som man kanske helt borde avstå från. Den typen av psykologiska studier verkar dock inte ingå i Livsmedelsverkets överväganden.

Många lightprodukter bygger sin fettfattighet på tillsatser och industriella ingredienser. Om nu vetenskapen låt säga om tio år skulle komma på att modifierad stärkelse, mono- och diglycerider av fettsyror eller något annat ersättningsmedel gör att vi ökar i vikt, eller att det mättade fettet inte alls är det som gör oss feta eller höjer kolesterolet utan någon annan faktor – måste Nyckelhålsmärkningen svänga i 180 grader. Vem är det då som har svikit? Kanske behövs det ett generationsskifte för att en ny syn ska kunna göra sig gällande?

Och dieterna som, har de då ingen skuld? Som sagt, den som kommer med råd om hur andra ska äta, bär ett stort ansvar. Om LCHF:arna förespråkar bacon för att få i sig mycket fett och bortser från att det mesta bacon faktiskt innehåller nitrit som kan vara cancerframkallande, kanske man är inne på fel väg. Och om GI-dieten ivrar för en stor mängd fullkornsprodukter som riskerar att skapa en växande skara människor med IBS, (Irritable bowel syndrome) som gör varje matdag till en plåga, kanske man måste fundera ett varv till.

Dieter är sällan måttfulla och vissa av dess utövare kan ibland bli väl ivriga, ja nästan tävlingsinriktade. Kanske inte alldeles hälsosamt, inte heller ur det psykologiska perspektivet – stress, synd, skuld följer nog alltför ofta i spåren.

Man måste inte vara anhängare av någon speciell diet för att välja bort lightprodukterna. En anledning kan att man vill äta någorlunda naturligt och uppleva de rena smakerna. Då går tillsatser och industriella ingredienser bort.

För mig finns det inga studier i världen som skulle övertyga mig om att det konstgjorda margarinet skulle vara nyttigare än det naturliga smöret. Det betyder inte att jag brer på centimetervis på mackan. Lite mindre av den riktiga grädden istället för större mängder lightgrädde. Skippar dussinköttet i veckan och äter en liten bit fett gott gräsuppföttkött till helgen.

Dieter och koster är i grunden till för människor som av något skäl har hälsan. Alla andra borde kunna klara sig utan dem.

Inte så dramatiskt, inte så räddhågset och inte alls fanatiskt. Inte diet, inte kost, bara mat.

11 kommentarer

Annons:

Man kan väl för jösses inte bygga dagens näringsrekommendationer på MÖJLIGT (du spekulerar ju bara) utfall av framtida forskning? Sedan skriver du förnuftigt om att måttfullhet är att föredra SAMTIDIGT som du basunerar ut att alla tillsatser och industriella ingredienser - vad nu detta är - går bort. Kanske är detta inte särdeles hälsosamt ur det psykologiska perspektivet – stress, synd, skuld följer nog alltför ofta i spåren. Slutligen dissar du all vetenskaplig forskning (”för mig finns det inga studier i världen…”) som inte ger de resultat som du själv önskar, istället berättar du glatt om dina egna matvanor (inte sååå intressant) då du tror att dessa är de bästa ur hälsosynpunkt. Tror det gör man i kyrkan som min mamma brukade säga.
sakarias. 2 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
Tack, Anna-Karin, för ett väldigt bra inlägg. "Huvudet på spiken"!
Livsstilskonsulten. 2 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
LCHF är inte lösningen för alla människor men det har hjälpt många med viktproblem och diabetes, på samma sätt som en lågfett kost med lightprodukter har hjälpt många överviktiga med hjärt kärlsjukdomar. Sedan är det skillnad på lightprodukter och lightprodukter. En del innehåller en drös artificiella smakförstärkare eller sötningsmedel, men det finns även bra lightprodukter med endast ett fåtal snälla tillsatser. Köper man hem fetare produkter med intentionen att äta lite mindre, bara ta halva paketet grädde osv, finns det en risk att man har för mycket fett i maten om man nu vill undvika för mycket mättade fetter som en del faktiskt bör göra. För 10 år sedan var det fett som var boven nu är det socker och tillsatser som är helt ute. Jag tycker att det är helknasigt och farligt att utgå från att en viss kost är bra för alla och gå ut med generella rekommendationer till alla så fort det kommer nya rön. Det är bara att se hur olika matvanor ser ut i olika delar av världen. Mår folk i stora delar av Asien sämre än folk i väst för att dom äter en lågfett kost med mycket vita kolhydrater med vitt ris och socker, även en hel del tillsatser? Det handlar förstås om att vi är olika, både gällande etniskt ursprung och på individnivå.
Annika. 2 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
Min grundinställning Sakarias är att vi har klarat oss ganska väl genom evolutionen utan att betrakta maten ur ett strikt vetenskapligt perspektiv. Det betyder inte att jag dissar vetenskap, bara att den kanske inte alltid hör hemma på tallriken.
Anna Karin, Äkta vara. 3 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
Vi har även klarat oss ganska väl genom evolutionen utan sjukvården men betyder det att vi hade levt lika bra/bättre utan kunskapen om sjukvård?
jens. 3 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
Det är väl snarare en kombination mellan vetenskap och erfarenhet som behövs. Sedan är det inte så att syntetiskt framställda ämnen = onödiga/farliga och naturliga ämnen = nödvändiga/ofarliga. Nitrit kan bildas naturligt i felaktigt förvarad spenat och i mängder som är helt okontrollerade. I bacon tillsätter man en liten kontrollerad mängd ( i eko-bacon ännu lägre halt). Murklor som tidigare betraktats som en delikatess, har man nu kommit fram till kan vara dödligt giftig. En del råvaror innehåller cyanid, exempelvis bittermandel och cassava som kan bli giftig om den inte tillagas ordentligt. Vårt kära saffran till jul är ett gift i höga doser. Det är inte så att jag dissar det som är naturligt och förespråkar syntetiska tillsatser. Det finns all anledning att ifrågasätta många ämnen och livsmedel på marknaden. Jag förstår bara inte hur man kan dra slutsatser om att precis allt som är artificiellt framställt är skadligt för hälsan och det som är naturligt är sunt. Naturliga livsmedel är fulla med olika substanser, med ibland exakt samma kemiska sammansättning som de E-nummer som står på förpackningarna. Borde inte fokus ligga på att främja bra livsmedel som tagits fram med omsorg kring både djur, natur och hälsa istället för att enbart dra linjen med vad som är nyttigt utifrån om det är E-nummer eller inte i produkterna?
Annika. 4 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
Annika! Murklor betraktas även i dag som en delikatess. Man har alltid känt till att dessa svampar är giftiga och att de krävt en speciell behandling för att ”avgiftas”. Jag är snart 70 år och lärde mig detta som barn så någon ny upptäckt är det inte. Kunskapen om bittermandel har också funnits under en lång tid. Smaken i sig gör ju att man inte överdoserar. För övrigt är, för mig, själva andemeningen med att utesluta majoriteten av E-nummer i min kost, att jag kan äta djur och växter som är producerade enligt naturens villkor och därigenom få njuta av godare råvaror som jag kan krydda på mitt eget sätt. Många av de tillsatser som finns i olika livsmedel idag, finns där, för att öka vinsten för producenterna, genom att de kan minska andelen råvaror och ersätta dessa med olika kemikaliska tillsatser i form av smak och doftämnen, emulgeringsmedel m.m.. Det upplevs av de flesta som gott men, när man jämför med naturligt producerade livsmedel, är det inga naturliga smaker/dofter man upplever. Jag förstår inte varför så många, på den här sajten, försvarar alla dessa onaturliga kemikaliska tillsatser!! Ni kanske är för unga för att ha fått förmånen att växa upp med naturligt producerade livsmedel/grönsaker/djur och därför inte kan inse att det går att framställa färskvaror, hel- och halvfabrikat utan tillsatser. Allt handlar om hållbarhetstiden. Egentligen ointressant när alla idag har både kylskåp och frys hemma.
Beth. 4 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
Beth, Jag är inte för att man stoppar en massa onödiga tillsatser i maten. Det är absolut rätt att ifrågasätta rimligheten av tillsatser i olika produkter, men jag tycker att inte att det är rätt att automatiskt döma ut produkter bara för att det finns e-nummer på förpackningen. Att göra rätt matval är komplext och det finns flera saker att ta hänsyn till än tillsatser. Ibland köper jag exempelvis havregrädde istället för animalisk grädde av klimathänsyn. Den innehåller en lite tillsatser (harmlösa) men är samtidigt fri från mättade fetter och bra för hälsan och för miljön. Dessa fördelar anser jag väger upp den lilla nackdelen med tillsatser, även om jag föredrar naturlig grädde ibland. Tur är det även för alla veganer, mjölkallergiker och andra med särskilda behov, att det tas fram alternativa produkter. Det finns så många tillverkare som jobbar aktivt och lägger mycket pengar på att ta fram bra miljövänliga, hälsosamma produkter som både är hållbara, säkra och har så lite tillsatser som möjligt .Samtidigt finns det produkter som är fullproppade med konstigheter och vill jag absolut inte försvara. Skräpmat med onödiga tillsatser som smakförstärkare och annat har inte med att göra överhuvudtaget. Tillsatser i mat är inget nytt fenomen. "På din tid" använde man också tillsatser som inte var så harmlösa, vissa flitigt och på ett mer okontrollerat sätt än vad man gör idag, bla annat har man ända sedan 1700-talet använt man salpeter (nitrit) mer oreglerat än dom gränsvärden som nu finns. Idag är tillsatserna fler, men kunskapen om dem, vilka som är skadliga och i vilka mängder är större. Jag kan lova dig att det är mer hälsosamt att konsumera en produkt med syntestiskt framställt C-vitamin (som inte är farligare än det som finns naturligt i apelsiner) än att äta murklor, oavsett m dom är förvällda flera gånger enligt alla konstens regler då man inte får bort giftet helt och hållet och inget jag skulle servera mina barn. Opastöriserade mejeriprodukter talas det också varmt om på detta forum, vilket är direkt olämpligt att äta för gravida kvinnor, men kanske hälsosamt för andra, dvs rätt mat är bra för rätt person och sammanhang. Jag anser därför att det blir fel fokus när man kategoriskt pekar ut produkter med tillsatser som "farliga eller ohälsosamma" utan att samtidigt tänka på att naturliga livsmedel inte heller alltid är så hälsosamma. Jag instämmer med dig helt och hållet att djur ska födas upp på naturliga villkor och grönsaker odlas utan bekämpningsmedel och jag köper alltid ekologiskt, men naturligt odlat och bra djuromsorg ska inte blandas ihop med tillsatser i mat, även om det är hårdare reglerat vilka tillsatser och i vilken mängd som får ingå i ekologiska livsmedel . Om jag ska ta ett exempel så väljer jag hellre skinka från en glad eko-gris, även om den innehåller en mindre mängd tillsats, än skinka som saluförs utan några E-nummer på förpackningen men som kommer från en gris som fötts upp konventionellt och levt instängd under ovärdiga förhållanden med en gödselhantering som övergöder våra sjöar och hav. Vissa köper gladeligen besprutade grönsaker eller storpack med konventionell köttfärs för 59.90, samtidigt som dom lusläser på halvfabrikat och jagar efter varenda e-nummer. Det syns ju inte på förpackningen om en grönsak blivit besprutad med 20 miljögifter eller att en gris pumpats med läkemedel i sitt foder. Det blir lite som, ”det man inte vet lider man inte av” istället för att tänka konsumtionen ur ett helhetsperspektiv. Alla har ju sina prioriteringar men för min del tycker jag att det är som att sila mygg och svälja kameler att jaga e-nummer utan att göra någon övrig värdering kring maten som helhet och andra viktiga parametrar, kemisk belastning, klimat, biologisk mångfald, djuromsorg, näringsinnehåll, miljö i våra hav och sjöar.
Annika. 4 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
Annika! Vad vet du och vad vet jag om hur andra människors prioriteringar ser ut när det gäller livsmedel? Sila mygg och svälja kameler – så kanske en del gör – vad vet vi egentligen? Jag ser det bara som ett löst påstående från dig. Jag kan hålla med dig om att vi bör tänka på miljön och den kemiska belastningen m.m. Tyvärr är det alltför många som inte bryr sig eller är medvetna om vad deras mat innehåller utan de nöjer sig med att de blir mätta och att det smakar ”bra”. Det behövs en öppnare debatt i alla medier för att gemene man ska bli medvetna och börja tänka till när det gäller livsmedel. Först då kommer vi kanske att kunna se en ordentlig förändring i folks köpvanor både i butik och på krogen.
Beth. 4 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
Jag vet så klart ingenting om hur enskilda individer prioriterar, däremot vet jag en del om mat, mattrender och konsumtionsmönster. Detta då jag sedan 3 år driver ett företag inriktat på ekologisk mat och varit matkreatör i olika sammanhang. Innan vi startade tog vi hjälp av en miljöexpert och nutritionist för att göra värderingar kring olika matval, både med hänsyn till hälsa och miljö. Själv har jag 15 års erfarenhet från "Life Science" området och jag lär mig hela tiden nya saker, mest genom kunder som har önskemål och frågor men även genom att följa debatten och inser att ju mer jag lär mig, destå mer komplext är det. Jag har själv kommit i kontakt med fler konsumenter som är måna om att det inte är E-nummer i maten, men som bryr sig mindre om råvarorna är ekologiska eller inte. Dvs bekämpningsmedel, gifter i besprutade grönsaker är det som konsument lätt att glömma bort, för det framgår inte på någon förpackning. Men som jag skrev är val av bra mat ett komplext område som mycket handlar om prioriteringar och inte rätt eller fel. Det kanske inte alltid går att få tag i en produkt som både är helt utan tillsatser, ekologisk, djurvänlig, klimatsmart, prisvärd, näringsrik, lättlagad, barnvänlig, i lagom förpackningsstorlek och av bra kvalitet/hållbarhet (för att minska matsvinn) och då får man kompromissa och försöka göra en så sund värdering som möjligt. Jag håller med om att det behövs en öppen debatt. Den debatten bör ta upp alla aspekter kring matval och inte bara behandla en fråga i taget, som exempelvis "för eller emot tillsatser", maten ur ett helhetsperspektiv helt enkelt.
Annika. 4 feb 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
Hej! Såg på dr Dahlqvists blogg, i hennes Evenemangskalender, att det blir föreläsning på Naturhistoriska Riksmuseet, "I pulvermosets land". Ska försöka få med mig några familjemedlemmar. http://annikadahlqvist.com/annika-dahlqvists-evenemangskalender/
Konsument. 23 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)