Tillsatser ofta felaktigt angivna

Nyheter. 7 jan 2013.

Dolda eller felaktigt angivna tillsatser på närmare hälften av produkterna – och ibland ingen ingrediensförteckning alls. Äkta vara har tittat närmare på Livsmedelsverkets rapport om hur väl kraven i livsmedelslagstiftningen efterlevs. Drygt 400 färdigrätter och charkprodukter ingick i granskningen.

Ingrediensförteckningen på förpackningen ska ge konsumenten korrekt och tydlig information om vad maten innehåller.

Men det finns flera brister i hur livsmedelslagstiftningens krav efterlevs. Det visar en nyligen publicerad rapport där Livsmedelsverket i samarbete med 75 av landets kommuner kontrollerat 407 frysta eller kylda färdiglagade rätter samt charkprodukter.

44 procent felmärkta

De fann bland annat brister i hur tillsatser deklarerades på inte mindre än 44 procent av de undersökta produkter som innehöll sådana ämnen. En livsmedelstillsats ska anges med ett funktionsnamn, till exempel stabiliseringsmedel, samt sitt vedertagna namn eller ett E-nummer, till exempel xantangummi eller E 415.

På många av de undersökta produkterna användes dock inget funktionsnamn alls eller ett felaktigt sådant. Värre var dock att 13 av de undersökta produkterna endast angav funktionsnamnet, utan att ange vilket specifikt ämne som hade använts.

Dolda tillsatser

30 av produkterna, främst färdigrätter, innehöll dessutom tillsatser som inte deklarerades överhuvudtaget på förpackningen. På sju produkter saknades dessutom ingrediensförteckning helt och hållet.

Björn Bernhardson liten
– Det är allvarligt att reglerna efterlevs så pass dåligt. Ingrediensförteckningarna är ju ofta det enda sättet för oss konsumenter att få veta vad en produkt egentligen innehåller. Vi måste ju kunna lita på att det som står på förpackningen stämmer, säger Äkta varas ordförande Björn Bernhardson.

Bristerna som man fann var störst på färdigmatsförpackningarna. När det gäller den färdiglagade produkterna konstateras det också att tillsatserna oftast hamnade i maten redan hos underleverantörerna.

Kontrollen visade också att 70 procent av de undersökta produkterna innehöll tillsatser.

Jämfört med recept

Syftet med rapporten var att undersöka hur väl reglerna för den obligatoriska märkningen av livsmedel efterlevs, men också att öka myndigheternas granskning, speciellt av ingrediensförteckningar.

Vid den aktuella kontrollen, som har genomförts ute hos producenterna under 2011 och sammanställts under 2012, har man jämfört recept och andra dokument, med vad som står på själva förpackningen. Man har inte gjort några kemiska analyser av produkterna.

De undersökta produkterna omfattade allt från korv, skinka och grillad kyckling till sallader, fiskgratäng och kåldolmar med sås och potatis.

Även andra ingredienser anges fel. Läs Äkta varas artikel >>

Hela SLV:s rapport hittar du här >>

Ivar Nilsson

5 kommentarer

Annons:

Mycket bra att ni tar upp dessa E-nummer. LÄKEMEDELSVERKET borde - om de inte stoppar denna tillsats omg.- se till att personal informeras och vi som köpt produkten tydligt kan se på förpackningen - inte bara E330 utan att det framställs av borstmögelsvamp!!!! Man tror ju tex att E330 =citronsyra ska vara en nyttig tillsats men läs gärna även artikeln under rubriken Receptfritt i Allas 49/12 sidan 75 om Svartmögelsvampen E330 - som framställs med hjälp av borstmögelsvamp, Aspergillus niger. När familjen rensade bort allt med denna tillsats - blev flickan fri från eksemet - 3 veckor tog det. Förutom all mat,dryck, shampo, balsam, tandkräm, ketchup mmmmmmmm som bör kollas så kolla även när du får ut en ny medicin - (de byter ju ut till billigaste varianten nu) Där har läkemedelsbolagen ett "spelrum" där de kan laborera med tillsatser för tex smak mm - när de verksamma substanserna är fixade. Precis detta hände mig - jag fick en medicin utbytt och fick både klåda och mitt eksem blommade upp. När apotekspers ser att man får salvor mot eksem - borde det kanske "ringa en klocka" att E330- citronsyra kanske hon ska undvika. Men DET är väl för mycket begärt. Troligen VET de inte om vad E330 framställs av en gång. Det är ju inte klokt - här vill man bli frisk - istället blir det förvärrade och fler fel. Intressant med en debatt kring detta!
synnove. 10 jan 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
Det är uppenbart att E330:s framställning engagerar dig, men jag förstår inte sambandet mellan detta och den artikel du kommenterar... som handlar om felaktigt angivna tillsatser och inte ens nämner E330. Kan det vara så att du egentligen menat att kommentera E330 i E-nummerlistan och "hamnat fel"?
Mats Hållén. 11 jan 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
Bra att Livsmedelsverket avslöjar dem som fuskar. Bra att vi har dem. Samtidigt betyder detta att det inte går att lita på äkta vara och/eller äh-märket då ingrediensförteckningarna enligt Livsmedelsverket sällan stämmer, alltså att ni godkänt varor som visst kan innehålla tillsatser. Eller gör ni ert jobb seriöst alltså nöjer er inte med att granska ingrediensförteckningar utan granskar själva recepten och därefter godkänner vilka varor som ni betraktar som “äkta”?
Sacke. 20 jan 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
Gör ju ingenting om ni svarar på sådana viktiga frågor som Sakarias ställer ovan. Det handlar om er trovärdighet.
Hanna. 22 jan 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
Hej Sacke! Vi vill bestämt hävda att Ä-märket visst går att lita på. Vi gör en betydligt mer grundlig kontroll än att bara blåögt titta på vad som står på ingrediensförteckningen när vi godkänner en produkt. Om en produkt har en felaktig eller otydlig ingrediensförteckning kräver vi givetvis svar på vad som gäller från tillverkaren. Det kan t ex handla om att innehållet i sammansatta ingredienser, som exempelvis ost, inte har deklarerats. Vid oklarheter kräver vi, precis som Livsmedelsverket gjort, in dokument med recept eller produktinnehåll från tillverkaren. Det gäller dessutom inte bara när vi kan misstänka förekomst av tillsatser eller andra för vår märkning otillåtna ingredienser, utan även annan otydlig eller oriktig märkning. I flera fall har vi upptäckt fel vid vår granskning, som vi har krävt att tillverkaren rättar till på förpackningen innan vi kan märka produkten. Dessutom gör vi årligen en revision av godkända produkter där den som ansökt om märkningen på nytt får gå igenom produkten och intyga att ingrediensförteckning och annan information som de har uppgett fortfarande stämmer. Problemet med felmärkning av tillsatser och andra ingredienser, som beskrivs i artikeln ovan, gäller dessutom i huvudsak produkter som innehåller tillsatser, aromämnen och industriella ingredienser – som redan av det skälet inte skulle kunna komma i fråga för Ä-märkning.
Ivar, Äkta vara. 24 jan 2013 (Svara på inlägg | Abuse)