''Charkfabrikörer, kom igen!''

Nyhetsarkiv 2010. 20 feb 2010.
Charkfabrikörer – kom igen nu, skriver Sara L Bränström i en krönika i Svenska Dagbladet Näringsliv. Det hon syftar på är att trendrapport efter trendrapport visar ett stort intresse för ren mat utan livsmedelstillsatser, ändå är charkdiskarna fortfarande fyllda med pressad ”skinka” och korvar späckade med tillsatser.

Hon är på spaning efter smörgåspålägg i sin butik. ”Helst riktig skinka som inte gjorts av sammanpressad köttmassa och som är fri från onödiga tillsatser. Hon hittar ingenting inte bland prickekorvarna och pastejerna heller. Till slut orkar hon inte vända på alla paket för att läsa vad de innehåller.

”Intresset verkar rekordstort. Men i min matbutik händer inte särskilt mycket.

Och Sara Bränström, som tidigare skrivit om Äkta vara undrar:
”Varför är det bra en enda matvarukedja som har bestämt sig för att hjälpa kunderna med en särskild märkning så att man lättare hittar de schyssta varorna? Kom igen nu!”

Svensk Handel har kommit med en trendrapport som visar att intresse för ekologi och ursprung blir allt viktigare för konsumenterna. Att hänga med här handlar om det egna företagets anseende, enligt rapporten.

Samtidigt dimper köttklistret ned och försvaras omedelbart av Livsmedelsverket eftersom det inte är farligt. "Men vem vill egentligen äta köttklister?"

16 kommentarer

Annons:

482x110_aktavara_juica

Vad är bra charkvaror då? Charkuteristen är i princip bunden till att använda nitrit eller nitrat då man enligt livsmedelslagen inte får sälja varor som inte är "säkra" och nitrit är den enda säkerheten mot botulinum. Men vad är tex. bra falukorv, skinka, grillkorv osv? Skall det vara rökt på riktigt eller "äkta" atomized rökt? Bacon som doppas i rökvätska och sedan kokas är väll sådär men vad är bra bacon?
Gustav Erikson. 22 feb 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Märkningen "Äkta vara" utesluter i praktiken charkvaror genom sina regler om nu inte nitrit och askorbinsyra kan anses som traditionella innom charkindustrin.
Gustav Erikson. 22 feb 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Värt att observera är att livsmedelslagstiftningen inte kräver nitrit i charkprodukter.
Anna Karin, Äkta vara. 23 feb 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Ja, charkvaror är ett sorgligt kapitel. Min erfarenhet är dessutom att det råder stor okunskap från dem som står bakom charkdisken om vad produkterna innehåller. Då vi är i Göteborg brukar vi passa på att handla tillsatsfri & NITRITfri skinka på Ekostore, den är fantastiskt god & ekologisk!!!
Annelie. 23 feb 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Livsmedel får inte släppas ut på marknaden om de inte är säkra, enligt EU:s grundläggande livsmedelsförordning. Då nitrit är det enda kända motmedlet mot Clostridium botulinum så är det ju lite osäkert läge om en produkt kan anses som säker utan denna tillsats. Jag är med på hur du tänkter men charkuteristen är lite bakbunden i detta läge.
Gustav Erikson. 23 feb 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Nitritfri skinka känns väldigt oansvarigt. Undrar vad den håller för salthalt. Det känns inte som att de vet vad de sysslar med.
Jimmy. 1 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Tack Jimmy! Är det inte dags att den här tillsatshetsen börjar tänka lite istället för att springa omkring som en lynchmobb. Vissa tillsatser existerar för att skydda konsumenten mot sjukdomar. Jag håller med om att det finns en hel del onödiga tillsatser i vår mat som faktiskt ska bort. Men att plocka bort nödvändiga tillsatser är att riskera människors hälsa, då särskilt sårbara individer som små barn och äldre människor. Nitrit är en nödvändig tillsats om charkprodukten skall ha en livslängd längre än max en vecka. Från producent till matbord på mindre än en vecka är en logistik som matsverige inte klarar av till ett vettigt pris. Askorbinsyra är för övrigt samma sak som c-vitamin vilket ingen någonsin klagat på. Dags att föra in kunskap i debatten!
Christer. 1 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Det är känt sedan länge att nitrit i livsmedel kan omvandlas till nitrosaminer i magen. Nitrosaminer är i sin tur cancerframkallande och sätts även i samband med diabetes. Livsmedelsverket anser att det är önskvärt att vi minskar nitrit intaget. Barn är dessutom extra känsliga.
Annelie. 4 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Vi börjar här: http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Ekologisk-mat/Nitritseminarium/Halsoaspekter-av-nitratnitrit/ Sen går vi vidare till det faktum att man tillsätter runt 2g salt per kilo färdig korvmassa. Detta ger 2kg salt till 100kg korvsmet. Nitrithalten är 0,6% så på 2kg nitritsalt är det 12 gram nitrtit. Korvsmeten lättnar sedan runt 10% vilket ger 12 gram nitrit på 90kg korv. Detta ger en nitrithalt på omkring 0,00015 gram/kg färdig korv. Det är inte speciellt mycket. Sen är jag mycket medveten om att många korvtillverkare har i mer salt men så mycket mer går inte innan produkten blir oätlig pga. saltsmaken. ADI för nitrit ligger på 0,06mg/kg kroppsvikt vilket ger 4,2mg på en människa som väger 70kg. 42mg eller drygt 2kg korv. När vi jagar livsmedelsproducenter så kanske man skall jaga dom som ljuger och fifflar istället för dom som tillverkar grejer på ett schysst sätt fast använder konventionnella tillsatser. Att ha i smakförstärkare och att kalla något utan mandel för mandelmassa osv. det är ju det man borde jaga och inte tillsatser som faktiskt tillför nytta. Att man har askorbat och askorbinsyra i charkprodukter motverkar dessutom ombildandet till nitrosaminer. Men för att återgå till frågan. Vad är då bra chark? Folk raljerar över all dålig chark som finns men vad är då bra chark? Kötthalten kan man ju inte stirra sig blind på då det är få människor i sverige som vet vad det är dom läser på den raden.
Gustav Erikson. 5 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Bad om kunskap i debatten, Gustav levererade. Tack. Intressant att tillägga i tillsatsdebatten; vi har konserverat livsmedel i århundraden med exempelvis salt och ättika. Två ämnen som i sig troligtvis inte har några positiva effekter på vår hälsa i stor skala. Dock ser jag ingen raljera över dessa. Ättika är en syra, så den borde väl bannlysas enligt gällande debatt?
Christer. 7 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Tillsatsfritt i all ära, men charkvaror utan nitrit är jag inte intresserad av. Clostridium botulinum är ingen vanlig magsjukebakterie som man kräks lite av, den producerar världens starkaste toxin och kan ge symtom som blindhet, förlamning och död. Den är dessutom sporbildande och dör inte av upphettning. Kan den motverkas på ett enkelt och ofarligt sätt tycker jag det är rent ut sagt korkat att ha något emot det.
Anna. 8 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Om man måste ha en tillsats som är potentiellt giftig i något för att kunna äta det utan att riskera livet så skulle jag säga att det inte är särskilt naturligt att äta det. och det finns heller inget naturligt med köttindustrin. Det Är ruttnande lik som bara ett djur som människan skulle få för sig att plasta in och spara någon längre tid. Ät riktig mat istället, så slipper ni dessutom bidra till djurplågeri. Era kroppar lär också tacka er.
Lisa. 22 apr 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Nitrit hämmar tillväxten av Clostridium botulinum. Det dödar inte bakterien eller sporerna. Nitrit och nitrat finns naturligt i olika livsmedel, men den ökade mängden genom tillsats av nitrit kan ju faktiskt ha effekt och man kan hamna över den rekomenderade mängden av intag. KRAV-produkter innehåller inte nitrit och på deras hemsida står det att det går att göra säker mat mha att förstärka de andra hindren mot bakterietillväxt som t.ex. bra hygien och kortare hållbarhet. Clostridium botolinum kan även finnas i andra livsmedel där nitrit inte tillsätts, t.ex. honung. Kan tillägga att jag är både för och emot tillsatser, beroende på vilka de handlar om. Men en sak man kan komma ihåg är att alla företag vill tjäna pengar, så mycket det går (taget från en intervju jag gjorde på ett livsmedelsföretag igår) och de vill ju att det ska vara billigt att producera och hålla länge...
Kristina. 23 apr 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Jag kan väll ge dig rätt i att vissa producenter vill att det skall vara billigt att producera. Det är liksom hela idéen med företagande - att tjäna pengar. Sen finns det andra som väljer att producera kvalitetsvaror. Gällande hållbarheten så är det ju nästan ett måste att ha 21 dagar annars köper vi ju inte varorna. Om producenten då får varor över från ena veckan till nästa och bara har 14 dagars hållbarhet så är det ju inte många dagar kvar när butiken väl får varan. Då skall butiken försöka sälja något som producerades för över en vecka sedan och som går ut om 4-5 dagar. Dels är det inte många som köper den varan och dels så vill butiken inte ha den utan skicka den i retur. ICA-handlare tex. har rätt att skicka tillbaka alla varor med kortare datum än 10 dagar kvar. dv.s har varan kortare än 10 dagar tills den går ut när handlaren får den så åker den i retur till ICA direkt. Speciellt känsligt blir det ju när folk inte ens kan läsa informationen på etiketten. Fler borde sätta sig in i vad det som står på etiketten egentligen betyder. Köttmängd tex. borde inte ens stå på etiketten för den vanlige konsumenten begriper inte vad det står på den raden, eller rättare sagt. Den vanlige konsumenten förstår inte vad som ingår i den raden.
Gustav. 23 apr 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Är det inte bättre att göra köttmängd märkningen mer begriplig, än att plocka bort den?
Ringo. 24 apr 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
Absolut. Däremot så är det inget producenterna råder över. Storproducenterna har absolut inget att vinna på att man ändra daens regler då allihop får sänka sina kötthalte. En korv som innan -96 var 35% blev helt plötsligt 44% och storfabrikanterna använder sig av mycket fläskkött och det ger hög kötthalt trots att fetthalten är hög. Så detta är något som måste upp på riksdagsnivå eller att opinionen gör att lagen ändras vilket inte är helt lätt då det är EU-regler.
Gustav. 25 apr 2010 (Svara på inlägg | Abuse)