Hinder för klimatsmart kanin

Nyheter. 25 apr 2012.

Att den industriliknande köttproduktionen påverkar klimatet negativt är säkert ingen nyhet. Forskare försöker hitta nya former av protein, till exempel att odla fram kött på laboratorier. En annan väg att gå skulle kunna vara att öka antalet köttslag som vi kan tänka oss att lägga på tallriken. Idag är det nästan uteslutande nöt- gris och kyckling, men också alltmer lamm. Kycklingproduktionen anses kanske vara den mest klimatsmarta, men det finns andra som kan jämföra sig med den. Kaninerna till exempel. 


Svenskarna äter allt mer kött och om vi ska tänka klimatsmart och spara på resurserna bör vi byta ut en del av nötköttet mot kaninkött menar forskaren Carl-Gustaf Thulin vid Sveriges lantbruksuniversitet. Som tidigare i vår höll ett seminarium om för att lyfta frågan om kaninuppfödning för matproduktion.

– Kanin är stort produktionsdjur i södra Europa. Dessutom är den eftertraktad för sitt skinn, säger Carl-Gustaf Thulin till Ekot.

Han hävdar inte att kaninen i sig är bättre för klimatet. Det beror på hur man utfodrar kycklingen. Det foder som kaninen äter i form av hö, halm och morötter är bättre än fiskmjöl som många kycklingar äter.


Men när Sveriges kaninuppfödare i helgen hade årsmöte visade sig problemen vara flera, berättar lantbrukets nyhetstidning ATL. Inte minst anser de sig vara motarbetade av Jordbruksverket, eftersom kanin inte klassas som ett av lantbrukets djur, som kor, får och grisar.  Det gör att det saknas regler som fungerar för uppfödning och slakt. 

– Forskningen menar att kanin är det mest klimatsmarta av alla köttdjur. De har mindre koldioxidutsläpp och är den bästa grovfoderomvandlaren vi har. Och det är det nyttigaste kött som går att äta, sade Gösta Johnsson, som är ordförande för Sveriges kaninproducenters förening med ett 50-tal medlemmar.


Han säger att intresset för att starta fler uppfödningar är stort, men det är få som vågar med så oklara regler.


Intresset från konsumenterna är minst sagt blandat. Det vet alla som försökt ta upp ämnet mellan tuggorna vid lunchbordet på jobbet. Många kan inte tänka sig att äta kött från en gullig kanin, men andra är intresserade av kaninkött för att det är så gott. Kanske fler fått upp ögonen för kaninkött efter sina resor utomlands.


I samband med årsmötet kom 400 intresserade för att provsmaka och allt som serverades tog slut, berättar Gösta Johnsson.


Spanjorerna äter flest kaniner i EU. År 2008 slaktades cirka 57 miljoner kaniner i Spanien, följt av 37 miljoner i Frankrike, 26 miljoner i Italien och drygt 6 miljoner i Portugal. 


Än så länge är kaninuppfödningen småskalig. Om den ska utökas blir en stor utmaning att bibehålla småskaligheten och djurskyddet.

Anna Karin Strand Nilsson


 

13 kommentarer

RSS

Annons:

482x110_aktavara_juica

  • För att odlingsjorden ska behålla sin mullhalt och förbli långsiktigt odlingsbar måste den beväxas med vall, d.v.s. gräs, ung. vart fjärde år. Det blir en betydande areal som vi måste utnyttja via idisslare för att få föda ifrån den marken. På det sättet är idisslare mer miljöriktiga än höns och grisar som äter stor andel spannmål som ofta är odlad i miljövidriga monokulturer med samma gröda i alla år på samma fält vilket uppförökar de ogräs, växtsjukdomar och skadedjur som trivs med just den grödan så den kemiska bekämpningen får öka för varje år. Det bästa för klimat och miljö är att propagera för kött från idisslare som ätit artriktig föda, d.v.s. gräs och örter och inte spannmål, soja och majs.
    Meja. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det är väl bra om man kan göra det på ett sätt och i en omfattning och på inhägnade marker, så att det inte stör ekologin och att deras avföring inte sprids till sjöar och vattendrag, utan kanske bli gödsel istället om det går att lösa på något sätt. Fördel också att man kan få päls på ett naturligt sätt, istället för dom hemska minkfarmerna. Sedan är klimatfrågan bara en utav många miljöaspeketer. Betande djur som får och kossor, släpper ut mer växthusgaser men bidrar å andra sidan till att hålla floran och ekosytemen i våra kulturlandskap i schack, i synnerhet om det är ekologiska naturbetesdjur som dessutom släpper ifrån sig mindre växhusgaser. Gödselhanteringen från djuren är an annan jätteviktig fråga. Vi har just nu ett gigantiskt problem i Östersjön där det är grisarna som står för hotet. Det går därför inte att pekat ut en typ av kött som miljöbov. När man väljer kött bör man variera mellan olika köttslag och styckdetaljer, minska konsumtionen av kött generellt, variera med mer vegetariskt samt välja kött från ekologiskt uppfödda djur eller naturligt viltkött.
    Annika. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Kossors rapande av metan är inte ett växthusproblem eftersom det inte blir kvar i atmosfären utan omsätts under loppet av ca tio år. Dom största naturliga metanansamlingarna finns t.ex. över Brasiliens regnskog och det största skapat av människan kommer från våtmarksodling av ris i Kina som t.o.m. kan avläsas i borrkärnor ur is. Gräs och betande djur är ju vad som fanns innan vi började förändra. Största delen av Östersjöns problem kommer nog från öststatsländer där gödsel dumpas i vattendragen och konstgödsel används istället och kontrollen tycks obefintlig eller mutad.
    Meja. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Allt handlar om balans och hållbara metoder att producera, oavsett om det är kött eller ris. Måttliga mängder kött från djur som fötts upp på naturliga villkor är helt ok. Måttliga mängder ris är också ok. Det går även att odla miljösmartare ris som ligger mindre tid under vatten. Annars finns det ju fullt med andra vegetabilier och grönsaker i säsong. Man kan inte täcka den överkonsumtionen av kött som är idag och jordens matbehov med gräsbetande djur, så alternativet är att ta till industrikött eller att sänka konsumtionen till en måttlig nivå, jag föredrar det senare.
    Annika. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det finns otroliga mängder odlingsmark som är nedlagd i Sverige och mark som utnyttjas däligt även i resten av världen, ofta p.g.a. dålig infrastruktur för transporter av varor och förnödenheter, krig och korruption. Man kan också undra vad man baserar köttkonsumtionssiffror från t.ex. 1950- talet på, då det var stor andel hemslakt till släkt och bekanta och det inte fanns kokontrollräkning på besättningarna och EU-individmärkningen kom inte förrän 1995. Tror nog det åts mer kött än vad som finns i statistiken. Även kineser har ju fått i sig mer animaliskt fett och protein än vad som syns i statistiken eftersom dom av tradition ätit mycket insekter och larver.
    Meja. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Tycker det äkta vara gör är riktigt bra men samtidigt tycker jag det är riktigt USELT att ni inte ställer några som helst krav på de varor som får märkningen ”Äkta vara” och ”Äh” är det minsta ekologiska eller klimatsmarta. I synnerhet med tanke på att de flest inlägg på den här hemsidan handlar om ekologi, närproducerat och småskalighet. Frösöker ni medvetet pumpa in värden i era märkningar som de i själva verket inte innehåller. För i så fall vilseleder ni Sveriges konsumenter med er märkning.
    Petra. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Meja, självhushåll med egna djur är bra och man åt säkert mer kött på 50-talet än vad statistiken säger, även om man då också tog tillvara på köttets alla delar med ett husmorstänk som inte finns idag. Ännu längre tillbaka i tiden åt vi ännu mer kött. Men ett hållbarhetstänk handlar bara inte hur mycket eller vad vi konsumerar per capita. Jordens befolkning har mer än fördubblats sedan 50-talet och vi måste även tänka globalt. Finns det sedan outnyttjad betesmark som vi kan använda instämmer jag med dig om att vi bör använda den. Ekologiskt naturbeteskött står ju dock bara för en liten del av den totala konsumtionen, så jag tvivlar ändå på att arealen på betesmarker är tillräcklig för att täcka den kraftiga ökning av köttätande vi sett, framförallt under de senaste 10-20 åren, dvs under den tid då man har haft koll på statistiken. Skulle man ta bort allt industrikött, fick vi nog dra ned på konsumtionen rejält och kanske även värdesätta köttet mer än vad vi gör idag.
    Annika. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det handlar om en miljon hektar nedlagd odlingsmark bara i Sverige, skulle medvetenheten och efterfrågan öka så att produktion av naturbeteskött blev ordentligt lönsamt så skulle hela, även norrlands inland, få leva upp och det skulle vara väldigt fördelaktigt även för vår hälsa.
    Meja. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Intressant Meja och tragisk i så fall att det är så, samtidigt som billigt importkött ökar (enl artikel från denna sajt för någon månad sedan).
    Annika. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Den marken som är tagen ur produktion som du nämner Meja den är i många fall planterad med en oätlig form av monokultur. Nämligen GRAN! Jag bor själv i mellansvensk skogsbygd och ser dagligen dessa igenplanterade åkrar o hagar. Själv håller jag våra egna marker öppna så länge jag orkar med hjälp av fåren o hästarna. Skulle gärna se att alla små "ställen" som nu är sommarstugor att de blev bebodda året runt av människor som hade lite djur o odlade markena. Tänk så mycket mer liv o social samvaro som kunde bli av detta!
    Inga-Lill. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Den miljonen hektar som är tagen ur bruk är det på ung. de senaste tjugo åren, så en del har bara legat i träda och putsats av varje år och en del har ungskog vars träd och rötter går ganska lätt att få undan och sen är det fina med mark som varit odlad att den redan är stenfri. Förr betade korna t.o.m. i själva skogen på somrarna, tramp och gödsel skapar mer och mer gräsväxt på marken i skogen.
    Meja. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Appropå Östersjön så var det i filmen "Vårt grisiga hav" av Folke Rydén som stora djurgårdar i Polen dumpade gödsel som rann ut i Östersjön och det var nog så att dom hade ingen mark alls att sprida den på, dom odlade inget foder utan köpte allt foder till djuren. I Sverige är man ju tvungen att ha mark anpassat till djurantalet och gjorde alla så runt Östersjön vore mycket vunnet.
    Meja. 25 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det är sorgligt att ordet "klimatsmart" har kommit till. Klimatet är en av miljöns många aspekter. Att påstå att något är "klimatsmart" är ett lätt sätt att komma undan när det skadar resten av miljön, men bara inte klimatet. Skogen som förstörs i Sydamerika är tydligen inte värd att nämna, utan bara den sekundära följden att det kanske påverkar klimatet. Jag önskar att få höra mer om miljövänligt i stället för "klimatsmart".
    Fredrik. 26 apr 2012 (Svara på inlägg | Abuse)

Kommentera

Namn *
E-post *
Kommentar *
 
Skriv in kod
Villkor
 

Medlemsannons-pa-sajten-NY-animerad-3
Kräv ingrediensförteckning på alkoholdrycker!