Dagens Nyheter summerade nyligen det gångna året i 24 punkter under rubriken ”Så blev världen bättre 2010”. En av de punkterna handlade om Äkta varas hjärteämne, tillsatser: ”Tillsatserna minskade: Det blev färre tillsatser i många svenska matvaror under året. Orsaken till förändringen är debatten om vilka tillsater som behövs och vilka effekter som de egentligen har. Konsumenternas kritik har hörsammats av matproducenter och trenden med färre tillsatser fortsätter.”

Språkrådet gör varje år en lista över nya ord, några på temat mat. På 2010 års 

nyordslista, är ”köttklister” givet: ”Ämne tillverkat av djurblod som kan användas för att klistra ihop mindre köttdelar till något som ser ut som hela köttstycke.” När det såg ut som om enzymet trombin skulle godkännas inom EU, startade Äkta vara under en namninsamling som gav 4600 underskrifter. Dessa skickades vidare till EU-parlamentet som avgjorde frågan: Köttklister blir inte tillåtet. Kanske lyckades vi påverka beslutet.

Morotsaktivism är ett annat matord på modet. ”Systematiskt gynnande av butiker för att få innehavare att satsa ännu mer på miljövänliga och rättvisemärkta varor och liknande”. Ur detta härleds även ”morotsmobb”, utövare. Ordets klang kanske inte är helt igenom positiv, men översätter man det till vanlig konsumentpåverkan, är vi  också morotsaktivister. Äkta varas märkning finns nu i fler och fler butiker, i dagsläget ett 60-tal, och snart också på enskilda varor, (Kung Markatta och Guteglass), helt enkelt för att konsumenter efterfrågat det.

En snabbtitt bakåt i författaren Mats-Eric Nilssons kalender över 2010 visar att han hållit 43 framträdanden i Sverige, Norge och Finland. Det betyder att bara i år har nära 10 000 personer hört honom berätta om sina böcker Den hemlige kocken, Äkta vara och den senaste Döden i grytan, som skrev tillsammans med den lika hängivne matjournalisten Henrik Ennart. Bara förra året. Många av dessa åhörare berättar att de ändrar sina köpmönster, lagar mat från grunden och följer säsongerna när de handlar.

Ekologiska grönsakslådor, matkassar, bondemarknader, surdegskurser, bageriboom, säsongsrestauranger. Offentligmaten diskuteras på alla nivåer, småskalighet har blivit ett honnörsord ända upp i Jordbruksdepartementet: Mycket tyder på att skutan långsamt håller på att vändas.

Men visst finns det saker kvar att göra, här är ett axplock ur den senaste månadens nyhetsflora:

– Efterfrågan på ekologisk mjölk sjunker i Skåne, så Skånemejerier säger nej till nya ekobönder som vill sälja mjölk.

– Massuppfödning av grisar i Danmark tros vara orsaken till att var fjärde dansk kulting dör i förtid. Grisbönderna tycker att siffran är för hög. Så länge vi konsumenter inte är villiga att betalar vad det kostar att anständigt föda upp en gris, kommer det att se ut så även i fortsättningen i grisstallarna.

– Fisken har blivit friskare och torskbeståndet i Östersjön har återhämtat sig. Jordbruksministern vill se fler fiskare inom det småskaliga fisket, och kanske kan det här bli en nystart för en hotad näring. Då godkänner Kemikalieinspektionen förvånande nog bekämpningsmedlet Proline som anses vara mycket skadligt för fiskar. 

– Finland ligger som vanligt före Sverige när det gäller folkhälsa och mat. Sedan en bra tid har man haft gränsvärden för saltinnehåll ibland annat färdigmat, med lyckat resultat  på blodtryck mm.  Nu inför man också en skatt på godis och läsk med hänvisning till folkhälsan. Producenterna protesterar förstås och känner sig orättvist behandlade. Vi får väl se om EU bryr sig mer om producenternas välbefinnande än om konsumenternas.

– Var tredje barnfamilj äter färdiglagat några gånger i veckan. Lika många skulle vilja att det inte var så. Det är tråkigt att så många får dåligt samvete av att de tar till färdiglagat som lösning. Den färdiglagade maten har blivit bättre och många tillsatser har försvunnit. Och de allt fler tjänsterna med middagskassar, ofta med bra produkter, kanske kan vara en lyckad kompromiss. Men – det finns mycket kvar att göra. Det är bara att vända på närmaste soppförpackning för att se det.

– EU:s äggproducenter har haft 12 år på sig att byta ut sina gamla trånga burar mot mindre trånga. En tredjedel av dem som måste byta ser inte ut att hinna med detta. Om ett år förbjuds försäljning av ägg från sådana burar, men det verkar som om bönderna räknar med att få ytterligare dispens. Så länge konsumenter köper de billigare äggen lär det bli svårt att visa att man menar allvar. Men konsumenterna är inte hela problemet: Livsmedelsindustrin som är på ständig kostnadsjakt har inte tydligt gjort klart för producenterna att man inte önskar sådana ägg, vare sig i färsk form, flytande eller pulverform.

– Dansk kyckling är ofta billigare än svensk, men ibland får man också mindre kycklingför pengarna. Insprutat vatten, och tillsatser som håller det kvar, är inte ovanligt. Nu har den danska kycklingbranschen enats om regler som säger att man inte längre får kalla sådant kycklingkött för ”neutralmarinerat”. Framöver ska det stå "Kycklingfilé tillsatt x procent lag" på förpackningarna. Det nya är att det faktiska vätskeinnehållet skrivs ut i procent. Vi får hoppas att det följer med på förpackningarna som säljs i Sverige. Märkning är bra, men innehållet är viktigare. Fortfarande är det så att det bara finns en ekologisk kycklingproducent i Sverige och två raser. Hur många konsumenter måste efterfråga ekologisk kyckling för att fler producenter ska våga/orka satsa?

Vi konsumenter har makt, vi har möjlighet att påverka vad vi får för mat i affären, på skolor och på sjukhus. Och påverkar gör vi varje dag, varje gång vi väljer en vara framför en annan. Om vi använder den makten rätt kan 2011 bara bli ännu bättre.