Dessertost

Livsmedel CDEF. 27 feb 2014.

Ostar sida vid sida i en sval källare. En vacker syn, källarlagringen målar ostarna i sköna färger, från guldockra till smaragdgrönt. Här härskar tiden. Tiden lockar fram smaken och den speciella karaktären för varje ost. Innanför ytterhöljet finns resultatet av ostmakarens hemlighet.

Ostar sida vid sida i livsmedelshallen. Färgglada plastburkar, inplastad ost utan doft eller andra kännetecken än de långa innehållsförteckningarna som ska hjälpa dig som kund att välja. Här finns det exempelvis bredbar chèvre, som egentligen inte innehåller någon egentlig getost, utan 1,6 procents tillsats av chèvrepulver.

Ordet dessertost brukar användas om alla de ostar som inte läggs som hårdost på frukostmackan. Dessertost är en märklig benämning, eftersom ostarna också kan ätas i lunchsallad eller användas i matlagningen. Gränsdragningen mellan hårdost och dessertost kan ibland vara luddig

För den som inte tillverkar egen ost är ostmakeri nära ett trolleri. Med tre enkla ingredienser – mjölk, syrningsbakterier och löpe – kan man åstadkomma så många olika varianter, både till smak och till utseende.

Se upp för
Chèvreosten med 1,6 procents chèvrepulver och en hel del annat är av märket Crème Bonjour. Det är inte den enda smaksatta bredbara osten med långa ingrediensförteckningar. På samma hylla finns exempelvis Cantadou, med arom i grönpepparosten. Den typ av smaksatta färskost som kallas cream cheese är späckad med onödiga ingredienser, värst är nog Coops som i vitlöksvarianten innehåller vetefibrer, citrusfibrer, stabiliseringsmedel och arom.

Leta efter
ost som görs på opastöriserad mjölk. Smaken blir ojämförlig. Leta efter ost från små mejerier/ysterier, det börjar dyka upp fler och fler som vågar sig på det svåra hantverket. Strömmens gårdsmejeri i Ångermanland och Raftsjöhöjdens gårdsmejeri i Jämtland är två exempel som man om man har tur kan hitta i saluhallar eller ostbutiker.

Nu börjar flera välsorterade livsmedelsaffärer ta in ostar av fin kvalité, till och med opastöriserade från Frankrike, Spanien, Italien och Schweiz. De har också vågat sig på att ta in ostar från mindre ysterier. Getfärskost från franska Chavroux börjar bli allt vanligare i livsmedelsbutikerna. Vill man ha smaksatt färskost finns Boursin.

Ekologiskt
Det börjar finnas ett stort utbud av ekologiska dessertostar i livsmedelsbutikerna. Blåkornsblomst från danska Thise mejeri, Skånemejeriers Wanäs Ädel, är några exempel. Italiensk ost, gorgonzola och taleggio, från Castelli syns allt oftare på hyllan. De ska inte förväxlas med märket Castello som tillverkas i Danmark men som också finns i ekologiska varianter. Ett exempel på smaksatt ekologisk färskost är B&P Naturens skafferi vitlök.

Tips
Ost behöver inte bara ätas på kex. Prova blåmögelost till krossad och smörad potatis.