Livsmedelsverket på offensiven – i Storbritannien
Mats-Eric. 5 jan 2009.
Livsmedelsverket ska upprätta en offentlig lista över de varumärken som är garanterat fria från ett antal särskilt kritiserade tillsatser. Ja, inte det svenska livsmedelsverket förstås, utan det brittiska (FSA).
Det handlar om de sex färgämnen som misstänks kunna ge hyperaktivitet hos barn. FSA:s mål är att dessa substanser – E 102, E 104, E 110, E 122, E 124, E 129 – vid årsskiftet ska vara helt försvunna från den brittiska marknaden.
Ett intressant exempel på vad ett offensivt livsmedelsverk kan göra även inom ramen för EU:s regelverk. FSA kan inte tvinga tillverkarna att upphöra med de utpekade färgämnen, eftersom de är godkända av EU, och tar därför till andra metoder.
I September 2007 publicerade den ansedda medicinska tidskriften The Lancet en studie som visade att dessa E-nummer i kombination med konserveringsmedlet natriumbensoat, som finns i läsk, kan göra barn hyperaktiva. Studien, som genomförs vid universitet i Southampton, blev mycket uppmärksammad och ledde till att flera stora brittiska livsmedelskedjor omedelbart tog bort de aktuella E-numren.
I juli i fjol röstade Europaparlamentet, som bara är rådgivande, för att införa varningstexter på produkter som innehåller något av de sex ämnena. EU:s livsmedelsverk anser dock inte att man kan dra några bestämda slutsatser av undersökningen eftersom forskarna lät de 297 barnen få en blandning av de misstänkta färgämnena, vilket gör det svårt att uttala sig om effekten av ett enskilt E-nummer. Detta blir dock ett slags Moment 22, eftersom det var just denna samlade verkan, den så kallade cocktaileffekten, som skulle studeras.
I detta dödläge agerar FSA på egen hand och försöker pressa de brittiska producenter som fortfarande nyttjar de kritiserade tillsatserna. I Sverige däremot, där dessa så kallade azofärger faktiskt var förbjudna fram till EU-inträdet, händer vad jag vet ingenting.
Svenska företag och myndigheter brukar spela ned problemet genom att säga att azoämnena – förutom i prinsesstårta – knappast används längre. Men konsumenttidningen Råd & Rön avslöjade i fjol att de faktiskt förekom i ett 50-tal ”livsmedel”. I första hand i läsk, snacks och lösgodis.
Som ju i stora mängder konsumeras av just barn och ungdomar.